Hästsport
Vi, du och jag.
Bilder
En härlig sommardag
Hagar
Något som jag har pratat ganska lite om är hagar. Hagen är en otroligt viktig del som vi bör lägga ganska stor uppmärksam på. Det är i den, som i alla fall jag anser, där hästarna ska tillbringa sin mesta tid, med ständig tillgång till utevistelse!
Jag vill dela med mig om lite information angående de hagar där Frippe, Rojna och joggalätt går i. Vinterhagen, där de går nu, är troligtvis den största av alla de hagar vi har. Den har en yta på ungefär 20 000 kvadratmeter, alltså är den ungfär 400 x 50 meter. På en del ställen blir den bredare, och på andra ställen blir den lite smalare. Som bredast är den ungefär 100 meter, och som smalast ( på ett fåtal ställen) är den ungefär 20 meter. Den har väldigt varierande terräng. På en del ställen finns det backar, skog, och på andra ställen finns det totalt öppna ytor. Vi har 2 foderställen, som ligger ungefär 250-300 meter ifrån varandra. Mellan dessa foderställen så har vi ett badkar där de kan dricka. Vi har också ett ställe i hagen där de kan få tak över huvudet, och skydd från vind eller regn om de så skulle vilja ha det ( dock måste jag påstå att oavsett väder, så är de inte så särskilt intresserade av skydden, de trivs bättre ute i alla väder)
Vi har ungefär 7 sommarhagar som de byter av mellan. Hagarna i yta är i genomsnitt 120x120. På en del ställen större, och på andra ställen lite mindre. Det är i genomsnitt alltså en yta på 14 400 kvadratmeter ungefär. I två av våra sommarhagar har de möjlighet att gå ner i sjön, och i princip i varje hage så finns det varierande terräng.
Samanlagt har våra hästar möjlighet att röra sig på en yta på 120 800 kvadratmeter ungefär. Dock kan de inte få tillgång att gå och röra sig fritt på den yta samtidigt, då hagarna ligger en bit ifrån varandra.
Vad jag har sett så verkar det inte som att det finns någon lag på hur stora hästarnas hagar ska vara, vilket jag tycker är ganska synd. jag anser att det är fel att låta en häst gå på en minimal yta, nästan hela tiden.
Utseendefixering
Vi människor har ofta en önskan på hur något ska se ut. Det gäller inte bara ett tycke om hur en annan människa ser ut, utan gäller också hur hästar ser ut. Vi har krav. Drömkrav. Hästen ska se ut på ett vis, det viset som vi tycker är vackert. När vi ser en häst med specielle tecken och färger, då faller vi. Många ser också de "fula" hästrna som mindre värda, eller något som vi själva aldrig skulle kunna tänka oss att skaffa och ha i våran ägo.
Jag anser att utseendefixering är fel, för alla, precis alla, oavsett bom det är en människa vi pratar om, eller en häst, en katt, en hund så är de alla lika mycket värda. Det finns människor som inte håller med om detta, religioner som anser något annat osv, men jag gör inte det.
Det är fel i mina ögon och öron att se och höra någon påpeka att en annan individ är ful, eller att en annan individ oavsett människa eller häst, inte duger för en på grund av dens utseende. Vi kan falla för olika utseenden (främst människorrelationer), men vi bör absolut inte kränka ner ett utseende, eller döma en individ utifrån dens utseende. Repliken "usch vilken ful häst" är en replik som jag irriterar mig på, men som jag faktiskt ofta hör.
Lär känna det inre innan du dömer en individ enbart från det yttre.
Nuet
Något ja har börjat se som allt mer viktigare för mig, och samtidigt blivit en del av min vardag, är att leva i nuet. Till en början när jag försökte anpassa mig så mycket som möjligt för att leva i nuet när jag spenderade tid tillsammans med hästarna, så insåg jag att det svar svårt, men när det väl gick var det något som kändes som en självklarhet och lättnad. Efter ett litet tag så kom jag alltid in i nuet tänket när jag kom i närheten av mina hästar, eller när jag var i avslappnade platser eller umgicks med andra djur.
Jag kunde släppa all press från det vardagliga livet, och bara vända min uppmärksamhet mot hästarna, och tänka och agera utifrån det som dom gjorde just nu.
Jag började också förstå att jag skulle släppa de krav jag hade. För varför skulle jag ha krav? till vilken anledning? Vi trivdes ju så bra precis som det var, i lugnet, nuet och tillsammans. Kraven var ju något för framtiden, och framtiden ville jag inte lägga stor uppmärksamhet på, för det är nuet som kan påverka framtiden. Så då vill jag hellre leva i nuet och ta morgondagen som den kommer.
Det där nuet tänket har börjat ta sig fram till det vardagliga livet. Jag gör det som jag behöver göra för var dag, imorgon är en annan dag och de uppgiftersom ska göras imorgon får jag lägga tid till tanke då. Självklart planerar man, men det är ändå inte samma sak från hur det var förr, då man inte levde så mycket just i nuet.
Något som har blivit en otrolig lättnad för mig genom att vara mer närvarande i nuet, är att jag slipper tänka på en del saker som kommer hända framtiden. det kan handla om något som väcker min rädsla, eller något som jag är osäker över. Jag vet att jag inte kan påverka de saker nu, för de kommer ändå att hända, oavsett om jag lägger massa energi och tankar på det, eller om jag väljer att lägga bort det i huvudet och tänka på de saker som händer nu. Jag kan ta ett exempel. En person som har flygskräck, eller en person som är väldigt nervös över något, kan vara det i flera månader i förväg. Det är självklart en mänsklig reaktion att sitta och "bita" på naglarna i flera månader innan det kommer att ske. Det är egentligen en onödig energi som bara försvinner, som vi hade kunnat lägga på något annat. Jag har lärt mig att lägga undan tankar som gör mig nervösa osv, för jag vet att det inte tjänar något till att tänka på dem. Ja mår då mycket bättre psykiskt.
Det är omöjligt i dagens samhälle att leva sig in totalt i nuet. Det går helt enkelt inte. Vi måste ha en "kalender" över saker som ska göras och fixas i framtiden. Arbeten och skolor kräver det. Men det gör inte umgänget med hästarna.
När jag är med hästarna lever jag alltid i nuet. Det är något som är svårt att ta ifrån mig nu, för jag mår så otroligt bra av det, och hästarna gör det med. Vi, tillsammans, blir alla närvarande och agerar över det som händer nu.
Anledning till att jag skriver om nuet är för att det var en av de saker som fick mig att hitta mig själv och mitt inre. Att koppla av och leva i nuet. Det hjälper mot stress och en hel del annat, och jag tror det kan vara till stor hjälp i umgänget med hästen.
Böcker om hovar!
Jag hade väldigt gärna själv försökt forska om det, men nu finns inte tillgångar för det. Därför tar jag hjälp av faktaböcker som handlar om hovar och som ger svar till mina frågor.
Jag har 3 böcker som handlar om hovar, men den ena går lite emot den andra på vissa ställen. Det är viktigt att vara kritisk till allt man läser, och därför valde jag att läsa 3 böcker istället för 1. Jag vill kunna jämföra och utifrån det själv kunna komma på vilket som faktiskt låter och ser mest rimligast ut.
För er som har hästar med skor på sig (som tidigare sagt, skor skadar!), som själva inte vet hur en hov fungerar, eller som inte vet vad det är våran hovslagare/hovvårdare utsätter våra hästar för, vill jag tipsa dessa böcker! Genom att vi själva kan börja förstå hur hoven fungerar så kan vi med tiden också förstå vad som är bäst för våra hästar. Vi bör inte lita på vad alla andra säger, utan själva kunna förstå och se varför saker och ting är som det är!
En bättre och sundare hästvärld är något vi alla bör sträva efter. För de som antingen har häst eller som bara älskar hästar, eller som sköter hand om en häst på ett eller annat vis!
Böckerna:
Vänster: Pete Ramey - Making Natural hoof care work for you (engelsk text)
Mitten : Hiltrud Strasser - Ett sunt Hästliv (en bok som är väldigt lätt att förstå och som förklarar på ett bra sätt)
Höger : Jaime Jackson - Horse owners guide to Natural hoof care (engelsk text)
Vi människor
Istället för att skylla saker och ting på hästen, så ska vi försöka förstå att det är vi som är problemet, inte hästen. Vi människor vill gärna tänka på saker som har hänt tidigare, eller saker som vi tror kommer hända i framtiden. Vi ställer mycket press på oss själva, och har lätt för att jämföra oss med andra. Vi ställer krav på att saker och ting måste vara på ett visst vis, annars är det totalt fel.
Vi talar mycket om att försöka öka tränandet på hästen, men det som egentligen behövs är att träna oss själva.
Vi måste lära oss att släppa all press, att kunna koppla av tillsammans med hästen, och att ändra vårt tänkande.
En otroligt viktig del i umgänget med hästar är att lära sig leva i nuet. Hästarna lever i nuet, och så bör vi också göra. Genom att leva i nuet kan vi släppa pressen från gårdagen eller saker som kommer hända imorgon. Vi blir mer närvarande i umgänget med hästen och reagerar och aggerar bättre över saker som händer just nu.
Att börja jämföra sig med andra kan lätt leda till frustrationer, press och besvikelse. Vi kan då börja sänka vårat självförtroende, och därmed bli osäkra. Om vi är osäkra och kommer bli annorlunda än den självsäkra personen vi egentligen är i umgänget med hästar, så kommer hästen börja tappa tilltro för dig. Men självsäker menar jag inte att vara kaxig och tro att man är störst och vackrast (haha), utan mera visa sig säker i sig själv.
(Men (!), om du redan har en väldigt bra relation till din häst och tidigare haft väldigt bra koll på dig själv som människa, så kan hästen istället välja att trösta dig.)
Att börja ställa krav och regler i en relation kan vara väldigt negativt. Att ge hästen mycket regler som blir bara : gör inte det, det får du inte göra.. osv, så kommer hästen tröttna. När vi börjar ställa regler på hästen så kan det visa på att vi har en rädsla för hästen som vi ännu inte lyckats hantera. Att ha en viss rädsla för sin bästa vän är inget bra, och hästen märker av det. Båda individer kan bli osäkra och därmed stå stilla i kommunikation och relation i utveckling.
En viktig del som jag försöker använda mig så ofta som möjligt är att titta från den andra individens perspektiv. Lev dig själv in i hästen. Se genom hästen ögon, och kanske kan du hitta sakerna som hästen inte trivs med i dig själv, och få förståelse till varför hästen reagerar och aggerar som den gör!
Det finns tillfällen då vi kan känna press från andra männsikor. Vi kan bli irriterade om en person står och kollar på när vi umgås med hästen, när någon stör oss eller vid många andra tillfällen. En viktig del är att lära sig att hantera sina känslor! Var lugn och se det positiva, istället för att lätt irritera dig över det som är så negativt för dig. Ta inte ut din ilska, utan lär dig istället att använda lugnet, oavsett i vilken situation du är i! Lär dig ha självkontroll! Du sparar då energi som du istället kan använda för att dela glädje med din häst!
Jag har själv behövt ändra mitt tänkande något enormt. Att jämföra mig med den personen jag är nu och den personen jag var förr i mitt tänkande tror jag knappt går, för det är en enorm skillnad!
Situationer då det är vi som behöver ändra på vårat psykiska tänkande är många, och därmed inte bara dessa.
Aveln
"Det går inte att skapa helt nya anlag, bara att kombinera och korsa gener som redan finns".
Detta bör vi ha i åtanke när vi pratar med människor som tror att hästar klarar av att ha skor, att stå i stall osv (som är skadligt) och som säger att hästarna är avlade så att de klarar det, vilket är fel.
(på bild : Hästen frippe och min hund Madde)
Benlindor, bandage och andra benskydd
Under skinnet på benet kan vi hitta benet (självklart), senor, ligament och blodkärl. När vi lindar på benlindor m.m så gör vi det oftast när hästen står i vila, innan tränings/tävlingspasset. Hästens blodkärl är då ganska små, och påverkas inte så mycket utav skyddet. Men när hästen börjar anstränga sig mera så vidgar sig blodkärlen och blir större, för att öka blodcirkulationen, men då sitter benlindorna så pass hårt så blodet får svårare att föras fram. Detta påverkar hästens kropp negativt. Hästen kräver ständig blodcirkulation, och speciellt under träning då blodcirkulationen måste öka. Hästens ben får då en skadande effekt.
Benlindor kan också trycka ihop senorna med mera. Göra så att senorna kommer närmare benet eller slår emot utsidan av benet (benlindorna) och börjar skava emot det. Detta kan leda till inflammationer.
I ett flertal fall får också hästen olika "sjukdommar" av benlindor.
Vi kan använda benlindor av många anledningar, men några utav dessa anledningar kan t.ex vara när man vet att benen har lätt för att svullna. Vi kan då linda på benlidorna för att undvika detta, men hästens ben ska från början inte överhuvudtaget börja svullna alls.
Vi kan känna oss tvungna att ha det i olika situationer, för annars kommer hästen bli "skadad". Man bör då fråga sig vad det är som påverkar benet negativt, istället för att dölja det med skydden.
Hästens kropp, oavsett delar, klarar av så otroligt mycket utan vårat ständiga försök att hjälpa den.
Vår
Jag längtar allt mer och mer tills den dagen då all snö är borta. När man samtidigt tar en titt på lite äldre bilder från förra året, så får man ju absolut inte mer vår- och sommarkänslor. nej nej, verkligen inte... 
Täcken och rakning!
Det är många av oss som har haft åsikter om det är bra eller inte bra att använde täcken på våra hästar. Samma sak gäller klippning/rakning av hästen. Åsikter är bra att ha, men det räcker inte hela vägen. Det är inte åsikterna som styr om det är bra eller inte, utan hästens kropp själv!
Hästen har ett väldigt komplicerat termoreglerande system, som finns i hästens hud. Genom detta system så kan hästen klara av kyla och värme, blåst och stormar, utan några större svårigheter. Hästar har spridits överallt på många ställen i världen, och har utan människans hjälp klarat av att själva anpassa sig efter vädret som finns omkring den.
Vi vet att våra hästar byter ut deras päls 2 gånger om året. (vinterpäls och sommarpäls) hästen har också ett par muskler som sitter i huden, som fungerar på ett sådant enkelt sätt att det kan anpassa hästens hår efter olika klimat. Det kan resa på håret, vinkla det åt ett visst håll eller lägga det ned helt. Genom detta så kan hästen hindra kyla och luftströmmar från att komma åt skinnet.
Huden fungerar också som ett isolerat lager, eftersom den har en ganska tjock tjocklek.
Blodet fungerar också på ett väldigt smart sätt så att inte hästen ska börja frysa. Artärerna i huden kan förhindrar det varma blodet från att inte lämna de lite kallare kroppsytorna lika snabbt, och på detta vis kunna hålla kvar varmen i de kallare kroppsdelarna. Kroppens blod hålls relativt i en lagom temperatur konstant på detta viset, och den korrekta temperaturen stannar kvar.
Vid kyla så använder hästen sina svettkörtlar för att sända ut vätska, som i sin tur kan kyla ner ytan på skinnet och på detta viset också blodet, som tillslut leder till lägre temperatur. När hästen har sänkt sin temperatur till normalläge så måste svetten torka snabbt så att inte kroppen sjunker under normaltemperaturen. Därför kan många hästar försöka söka sig till en blåsigare plats så ätt det går snabbare för svetten att torka.
På detta vis så klarar hästar av mycket lägre temperaturer än vad vi gör, bara om de hålls ute hela tiden, dag och natt, och utan påverkan av oss genom rakning eller täcken, så kommer de enkelt att klara detta.
När vi lägger på täcke osv så förstör vi hästens termoreglerande system.
Att hästens muskler vid huden ska kunna fungera så kräver det träning för dessa muskler, och om hästen inte har möjlighet att använda dom så är de inte längre i funktion. Därför bör det inte komma som en chock för oss att många av dagens hästar börjar frysa när vi släpper ut dom kanske för en dag och natt totalt utan någon påverkan av oss (vintertid) (täcke).
Temperaturen varierar i stallet och hästen får svårt att anpassa sig. Alla delar av hästens hud och termoreglerande system kommer inte vara funktionellt längre, i alla fall inte på samma vis som det borde vara på en häst som levde det liv som den borde göra.
ett skräckexempel kan vara för en häst som står mycket inne i stall, och som rids inomhus, och som under någon dag helt plötsligt tas ut för en ridtur en kylig vinterdag. Hästens kropp kommer få en chock och inte kunna anpassa sig, eftersom hästens hud inte fungerar på ett friskt sätt längre. Kroppen kommer påpverkas mycket negativt, lätt för att få virus och bakterier, som i sin tur kan leda till infektioner eller andra sjukdommar.
Även föl kräver samma termoreglations system som en vuxen häst. Att låta häst födas i stall, bli uppväxt med täcke är därmed fel och inte alls så sunt för hästen som vi kan tro. Hästen kommer få svårare att anpassa sig i framtiden efter väder.
Täcken på en häst förhindrar håret på hästen att resa sig, och hästen får faktiskt svårare för att bli varm. Hästen får heller inte lika lätt den vinterpäls som den senare behöver och kräver för att klara sig och må bra under vintern.
Även svettäcken är inte bra. svetten som egentligen borde torkas bort förhindras nu från att lämna kroppen och hästens temperatur kommer istället att sjunka alldeles för mycket.
Rakning påverkar också hästens termoreglerande system genom att hästen inte längre kan anpassa sig, (resa håren osv) på det viset som den borde göra. Det kommer kännas otäckt för hästen och dessa ställen på hästen kommer antingen bli för varma eller för kalla.
Att låta hästen sköta detta själv som den alltid har gjort är faktiskt det bästa för våra hästar. Alla hästar klarar av det, men det är vi människor som har förstört det genom våran påverkan på hästens kropp. Att försöka få tillbaka termoreglations systemet på dagens hästar som har utsatts för människans negativa påverkan är enkelt, bara man gör det på rätt sätt!
Göteborg Horse show
Det Naturliga? Det bästa?
Vi kan aldrig få våra hästar att leva ett naturligt liv. De lever i fångenskap, inte i frihet. Varför då lägga tid på att sträva efter det naturligaste när det inte är säkert att det är det bästa för våra hästar, eftersom de lever i fångenskap, när vi istället kan sträva efter att förbättra deras liv i fångenskapen?
Det jag strävar efter, och som jag tidigare också har skrivit, är det som är sundast för våra hästar i fångenskap. Sundast för våra hästar både fysiskt och psykiskt. Det har inget med det naturliga att göra. Jag vill lägga tid på att göra hästarnas liv i fångenskap så bra som möjligt för dem, inte att sträva efter det naturligaste.
Att bli inspirerad av det naturliga blir vi nog alla på ett eller annat sätt. Men att bli inspirerad av och att sträva efter är två helt olika saker. Det handlar inte bara om hur hästen mår psykiskt utan också fysikt. Det fysiska välmåendet som hästen har när den är fri måste vi få fram på ett annat vis än på det viset som den får i friheten.
Jag skriver detta för att allt fler tycker att jag bara är för det naturliga och det enda jag strävar efter, vilket inte är sant.
